berlin

Visst är natten svart
visst är marken kall
Men vi fryser tillsammans
två benrangel skallrar i takt
Du står utanför
Jag står utanför
Ur besvikelsen, skammen
kom långsamt en känsla av makt.

Dom viskar: Du är tidlös, men de menar omodern
En elakhet som blir den ultimata komplimangen



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0